better days,

och för övrigt är jag ensam hemma, förutom min bror. för mina föräldrar åkte till Wien i morse. undra hur jag ska klara mig, jag kommer glömma mig själv.

26 tim 42 min kvar.

alltså omg!
Imorgon är sista dagen på skolan, och sedan är det way away! känns helt sjukt. det känns som att vi nyss fantiserade om att fara till Paris någon gång. och nu är vi i princip påväg. jag kan inte fatta det.
jag har börjat packa massor redan, fast jag kan ju inte packa allt. måste ju använda massa saker imorgon. gah. önskar att jag hade två av allting så jag slapp gå runt och oroa mig över att jag kommer glömma något. men jag hoppas det löser sig. bara jag slutar oroa mig.

franska imorgon, kommer gå skit! jag har varken ork eller tid att plugga ikväll, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. men jag kanske måste ta mig tid att lyssna igenom texten en gång i alla fall. sen PA, oh god, det kommer jag knappt börjat på när jag åker. så vi får se hur det blir med den saken. ah well, jag orkar inte oroa mig ikväll. I feel good for once.

jag tror ändå att jag ska lägga packningen bakom mig för ikväll, känns som att jag inte kan göra så mycket mer nu. jag känner mig trött som tusan men jag vet att jag inte kan sova än. kvällen är ung och jag har sovmorgon. tusan vad hungrig jag är.

oh dear god, jag tränade idag. det känns som att den här dagen har varit så sjukt lång så det finns inte. känns nästan som att det gått 2 dagar. jag hann träna efter skolan. och älskade danne skjutsade mig fram och åter för att duscha och hinna till middag på knutn. moa, alexandra och jonas stod på menyn. riktigt smarrigt! och oj vad vi snackade, och smidde våra underbara planer. ack så spännande.

efter middagen så chansade jag på att rickardo vad hemma, eftersom han inte svarade på mina sms. så jag överraskade honom at home. och överraska gjorde jag, för den jäveln låg och sov i soffan. herregud! ingen sover klockan 7 på kvällen, snälla. tur jag bestämde mig för att dra dit då.

och där fastnade jag resten av kvällen, även fast alla vet att jag borde gjort PA som den IG elev som jag redan är. men sånt är livet. bros before hoes... eller nä, det gick inte. ah well. sleepy sleepy.

utflyttningsfest hos Manda igår, tragiskt. det är ganska sjukt hur snabbt tiden har gått. det känns som att jag nyss träffade min älskade vän. men vi har ju fått massor med underbara minnen tillsammans. det är lite sorgligt att du flyttar ur din lägenhet, det är ju som din. jag kommer nog alltid att titta en extra gång åt det hållet när jag åker förbi. memories of good times, and you.

alltså jag tror jag dragit på mig en ofrivillig förkylning eller något. eller så är jag allergiskt mot.. allt? eftersom vart jag än är så nyser jag och.. lol, pollen kanske. smartis. men det borde inte påverka mig när jag sover. ah well, jag är väl allmänt allergisk mot mig själv. highfive. plus att det är kallt överallt!

ikväll ska jag beställa mina efterlängtade byxor! wiho! jag kunde inte vara gladare. jo, okej det kunde jag. ifall någon kom och sa att Heikki var sjuk så att jag inte kunde ha mitt prov idag, då hade jag blivit asglad. med tanke på att jag inte kan det överhuvudtaget. shit vad jag kommer faila historian.

sen hur mycket eller lite jag än sover så är jag alltid trött när jag vaknar! varför? alltså jag brukar vara vaknarN, jag brukar aldrig vara trött. jag vaknade ju av mig själv kring 7 förut, även om det var lov. jag fattar inte vart det försvunnit under året. ah well, jag ska dra och träna efter skolan idag - skönt! och jag måste bara, än en gång, säga hur underbart det är att kunna cykla till skolan! ps, detta måste vara den bästa Cyanide and Happiness ever made! YEAH.

det känns helt otroligt overkligt att nästa fredag sitter jag på en flygplats och väntar på mitt flyg som ska ta mig till Paris. jag har aldrig riktigt varit utomlands förut, danmark, finland och norge räknas inte. och jag har faktist aldrig flugit heller. så det blir flera nya upplevelser för mig på samma gång. it feels nice.

fast jag har en tendens att stressa upp mig över bagateller. jag har aldrig panik över vad jag ska ha med mig "omg, vilka kläder ska jag ha på mig?", "men om jag tar den här tröjan så har jag inget som matchar". heck what, I don't care about that. det är mer vanliga saker, sånt jag är van att ha omkring mig. kamera, laddare av alla slag, tandborste, hårborste, hårtång!, min favorittröja och sånt. sånt som man egentligen kan köpa ifall man skulle glömma det, men jag har ju en grej för att jag inte gillar att köpa nytt - mitt är mitt, det går inte att bara köpa nytt sådär. min kudde, oh gud, jag måste ha med mig min kudde - jag kan inte sova utan den! fast then again, jag skulle ta med mig hela sängen om jag kunde.

jag har lite panik över min telefon. eftersom det kostar multum att ta emot sms utomlands med halebop. jag vet inte om man ska skaffa ett utomlands kontantkort bara temporärt. för även om jag vet att jag inte kommer att smsa särskilt mycket, så kommer jag ju säkert att få massa sms. och jag vill inte bli pank bara för att min mami inte kan lämna mig ifred. ah well, morgondagens bekymmer.

idag ska jag faktist dra på badhuset och träna, för första gången på flera veckor. skäms! fast jag har ju haft mina orsaker, mitt knä. eftersom jag hade en period då jag knappt kunde gå alls, så det var nog bra att jag vilade. för nu känns det helt sjukt bra! jag cyklar tillochmed till skolan, love it. känns faktist som att jag inte kommer dö i Paris av alla gående. fast det kommer jag väl göra, my luck.

men nu har jag haft hål ett bra tag. min nästa lektion börjar om mindre än en minut, så jag måste väl röra på mig. fest i helgen, sweet. jag känner för att supa mig full som satan, eftersom det var ett jävla bra tag sedan. ska försöka att inte börja må dåligt och spy och ha mig. det är aldrig roligt. får hoppas på att hotellet bestämmer sig för att ha gratis inträde, annars kommer jag inte in.

if you really take your time and think your life through, it's not that bad as you thought it was. newcleaned room, newly showered, new season in Scrubs (new for me). it's almost as you're a new person. this can be a start of a new life.

and I've been thinking. me and me friends doesn't have that much in common. more than each other and laughter. but then, wth, you don't need anything else. if you just have each other and some good humor, you can do whatever you like. I can do whatever I like. that's why we fit so good. we always know how to make the other one laugh.

and yeah, can you please give me 1200 kr? that would be all neato. and ps. I have to stop watching Scrubs. it's feacking going to my head, bambi.

jag har bara inte orkat skriva någonting här, även fast jag spenderat mina närmaste dagar framför datorn. nördat mig igenom nästan hela säsong 2 av Scrubs bara idag. och jag vaknade halv 2 - lol. jag måste verkligen sluta att vara ute så länge, det är inte så bra. snart börjar ju skolan igen - åh du hemska tanke. det finns massor av saker jag skulle ha gjort redan, men jag orkar bara inte. lov för mig betyder no schoolwork, så det blir aldrig att jag gör något - även fast jag har tid.

sen så håller mitt tangtbord på att ge upp, gah. visst knappar funkar bara när dom känner för det - ungefär som våran Guitar Hero gura. lol vad jag klagar.

K-man, Ante och jag drog oss till Adak igår kväll och grattade min älskade vän Manda för att hon fyllde 19 år! och vi fick massor med utsökt tårta - oh hell to cake. så jag kommer säkert att bli ännu fetare. ah well, what's life without cake. vi gick på promenad och hade allmänt trevligt. deras katt Mysan hann också klösa sönder min näsa så den började blöda - fniss.

dock drog vi hemåt kring 12 snåret. God knows I love to ride cars. det är så fridfullt och avslappnande. Mmmm. väl hemma i Lycksele drog vi förvi Rickard. lirade Guitar Hero och snackade en massa. K-man tog hem Ante efter ett tag och sedan låg vi andra och tittade på tv fram till klockan 4. då höll jag på att somna, och k-man också, så vi drog oss hem till våra sängar och jag somnade before I hit the bed.

och just nu kan jag inte hata den som stal min cykel mer alltså. hoppas du har någon slags gud p din sida, för annars kommer du aldrig kunna få barn i framtiden. om du ens hittar en partner, you sick bastard.

idag är det fett med sol! det är nice, även fast jag satt inne fram till klockan 2 då mami kom och tvingade ut mig. vilket jag nu tycker var bra eftersom det är så galet skönt i solen. slängde mig ner i en solstol med musik i öronen och jag nästan somnade. jag har ju slocknat en gång ute i solstolen så jag kände att jag inte kunde göra det igen. fast en powernap såhär mitt på dagen före party är aldrig fel. då kanske jag kan hålla igång längre. sprit har den effekten på mig att jag vill sova kring 2. ah well, mycket hinner hända fram mot 02:00 slaget på natten.

vet inte om jag vågar masa mig ut igen, jag känner hur seg jag blev av att såsa ute i solen. lägger jag mig ner igen kommer jag väl att somna. ah well, worse things have happened. see you tonight!

alltså jag är så sjukt trött just nu. varit hos alexandra hela kvällen med ante. och vi har sett film, käkat chips och dipp och pratat pratat pratat. sjukt nice tills då vi skulle hem! eftersom antes bil inte ville starta. så jag fick ringa min älskade fader och be honom skjutsa hem mig. so here I am. tired and all that shit. miss you too.

det finns egentligen inget jag kan skriva här. för det finns inget som kan beskriva dig. och det finns inget som kan beskriva hur mycket jag älskar att ha dig i mitt liv. om jag än så förvandlade hela världen till guld, så skulle det inte få mig att ge upp dig. för du är värd så mycket mer än guld och diamanter. du är värd något så fruktansvärt bortom allt som existerar. du är värd alla bra tankar i världen. alla goda gärningar och alla glada ting. du är solen i mitt liv som lyser upp mitt hjärta. du är friden i min själv och all kärlek jag någonsin kommer känna. du är daniel robertsson. min vän för all evighet och längre. I miss you already.

alltså seriöst. jag tror faktist aldrig det här har hänt mig. i så fall bara en gång tidigare, fast det har jag förträngt. jag brukar ju förtränga ilska. för jag har nu blivit utsatt för den vanligaste saken bland gymnasieelever. jag släpade mig till skolan, eller manda skjutsade mig, och när jag väl kommer hit så är det ovanligt tomt. så smsar jag alla och frågar vart vi är. men så säger ante att vi inte har den jävla lektionen! alltså seriöst. om jag hade kunnat slåss, då hade jag slagit ner första bästa människa -  JAG LOVAR. alltså jag har allt för kort stubin, så jag hade nog inte tvekat. sömn är viktigt. jag hade kunnat sova jävulen en bra bit till. men icket. just nu hatar jag alla. utom mandis.

fast nu är det bara 35 minuter kvar tills min nästa lektion börjar - om jag ju ens har den. det vore ju precis min lycka. i alla fall så ska min vän manda hämta mig nu så ska vi bra på polisstation och ninja ut våra pass! sweet ass motherfucker.

jag fattar inte folk som inte tar körkort, helt seriöst. jag känner mig så galet handikappad så det finns inte. det kan ju också bero på att jag faktist är handikappad och inte kan ta mig någonstans till fots. jag önskar sååå att jag tagit körkortet när jag väl fyllde 18, nu känns det bara så jobbigt. usch. men ah, I have to take it. så är det bara.

jag kommer mig alltså inte till skolan för tillfället - kul ! - not. jag hatar när det blir såhär, därför man ska ha körkort. då slipper man förlita sig på någon annan. och detta strider nu mot alla argument jag haft mot folk som tyckt jag varit dum som inte tagit körkort. men ja, jag ger upp. jag är dum som inte tagit körkort. and I have my regrets.

onsdagar är så ovärda. två lektioner och PA samtal, hur värt känns det? det är dessutom en 45min lektion och en 40min lektion. jag menar, det är inte ens 1,5 timme lektion! varför ska jag måsta stiga upp? varför kunde dom inte lagt programmeringen just före franskan. då hade jag haft en redig sovmorgon istället. livet hade varit så mycket enklare om jag gått en annan linje - high five på den.

nä, eftersom jag inte verkar komma mig till skolan är det väl lika bra att utnyttja tillfället. *öppnar steam* call me a nerd.

tror det är vad jag måste göra. inte tänka, inte fundera, inte grubbla. lev, Marlene. för en gångs skull. var lite impulsiv vad det gäller livet och inte enbart stunden. jag börjar falla tillbaka till what I used to be. och det är inte något bra tecken. fast ibland så kan det vara skönt, avslappnande. men i helhet så gör det bara saken värre.

sen jag kom hem från Rickard har jag inte gjort ett piss. jag har i princip suttit i min stol och stirrat upp i taket, bokstavligt talat. lyssnat sönder låten One step at a time bara för att den passar in på mitt liv så bra. nördat en massa Scrubs så att jag blev pömsig. a new day to come. why worry about today. Paris in 24 days.

umeå idag. riktigt trevligt. men det var väl klart, jag var ju där med min bästaste bästa vän - andreas lärkerud. vi åt god god god mat och gick runt och lallade. mycket skratt blev det, kan jag lova. poke the meat.

för övrigt så vill jag dör. har prov imorgon och förhör, och jag kan inget av dom. men men, sånt är livet när man suger. finns inte så mycket man kan göra åt det. jag får väl leva med det. och som en bästa vän till mig sa. "Penis evah, is the worst evah evah."

för övrigt så har jag uppdaterat min bilddagbok jävulen. check it out.

en mans olycka är en annan mans lycka. in your face dude!

lyckad helg, som vanligt. jag älskar min vänner mer än det finns stjärnor i rymden ! inte gjort särskilt mycket idag, söndagar är alltid sämst. sovde jävulen i natt och jag blev väckt kring 13.00 av en ficklampa i ansiktet. thanks alot mami.

sen käkade jag kaka som hon bakat. och jag har sett Bolt med mina föräldrar. mami bjöd mig på bio också men hon orkade inte fara så jag var med bästis istället. som jag fortfarande har i min säng. för han verkar bosätta sig i min säng varje gång han kommer hit. I don't blame him eller något, med tanke på att min säng is the shit! jag har insett att jag ska sätta upp ett draperi runt min säng. för att varje gång jag tittar på min säng så blir jag trött, bara för att den ser så jävla skön ut.

ah well. foreign countries tomorrow. sweet ass motherfucker att greta var här i helgen. high five på den gott folk.

why is life so hard to live.

show me the easy way and show it to me fast.
I don't want the slowest way so I'm always there last.
living a life is a hard thing to do.
saying some words and thinking of you.


knowing for sure, what shall I do.
I don't know at all, if this is all true.



jag lurade mina vänner jävulen ikväll - i love it! jag sa att jag inte fick gå ut och festa för mitt knä. men så sneakade jag mig och dök upp på deras party och surpricade dom jävulen. lovely. jag älskar att vara sneaky ! sedan så hoppade jag på alla på hotellet också och överraskade dom. high five. det är livet att överraska folk. the happiness in their faces - priceless!

det blev i alla fall massa prat och kramades och dansandes. även fast jag inte fick. så nu har jag ont i knäet och har det allmänt jobbigt i hjärnan. jag ska alltid tänka för mycket - eller för lite. ah well, livet är som det är. jag tänker ju inte direkt göra något drastiskt med mitt liv just nu. I'm keeping it the way it is. it's for the best. nu blir det jävulen.

jag hatar mitt knä, jag gör verkligen det. alltså, jag kommer nog enbart att klaga på hur ont mitt knä gör. eftersom jag inte är den som klagar så jag måste ju få göra det när det faktist gör ont. jag pallar inte vara vaken längre än till nu ikväll, för smärtan tar kol på mig. eftersom jag måste räkna matte till provet imorgon, så jag kan bara sitta still och räkna och känna den förbannade smärtan. bättre att försöka sova bort den och räkna matte imorgon. ibland kan jag faktist vara smart.

för övrigt så ska jag klagar ännu mer. jag hatar min djurallergi, like that's something new. låg och kelade med Rickards katter idag igen, och dom tappar ju hår jävulen. jag fick dessutom katthår i ögat idag så det blev sprängrött och kliade som satan. men ah, vad gör man inte för söta katter.

jag har fett med ångest över att jag inte kommer kunna gå ut och festa i helgen, jävla knä! dock så har jag fått hundratals erbjudanden om att folk kan bära mig, hålla koll på mig, knarka ner mig o.s.v så att jag kan gå ut. men ah, jag tror inte min mami går med på det. hon är ganska tjurig. varför finns det tjuriga människor.

if  "pain is just the weakness leaving the body". för smärta är verkligen det enda jag känner just nu! helt sjuk. plus att min mami ringde läkaren idag. och jag fick den närmaste tiden han hade, vilket var den 5e maj! och då är jag ju i Paris för tusan! att allting ska vara emot mig, det är så jävuligt. jag kommer faan att hamna i rullstol i resten av mitt liv för att jag kommer nöta ut mina knän. bara för att ingen läkare har tid att titta på dom.

plus att när mami ringde och inte fick någon tidigare tid så var allt dom sa "hon måste vila mycket och inte anstränga knäet". vilket ledde mami till att säga " no more parties för you!". SERIÖST?! alltså jag dör om jag inte får festa, jag gör det. jag saknar så otroligt många vackra människor som jag inte träffat som man alltid träffar när man går på hotellet. jag kan ju inte sluta festa. då kommer jag att bli så emo att det inte finns. jävla liv. jag hatar det!