Be extraordinary.

Okey, nu har jag suttit uppe och räknat matte med Ante fram tills nu. Jag brukar inte vara uppe såhär länge i vanliga fall men vad gör man inte för prov, så nu känner jag mig väldigt duktig. Dock har jag fortfarande lite problem med en del saker i det hela, men jag har ju lunchen att titta igen lite till på imorgon. Plus att jag har förmodligen historiaredovisning imorgon också, "whey". Så jag har lite att stå i imorgon men det blir nog bra, det är inte sådanna grejor som jag hatar och får panik över. Matte är lätt och historian kan jag relativt bra. Plus att historia inte är så seriöst, fast det jag har om är faktist galet intressant. Så jag kanske orkar ta mig tid att lära mig det, we'll see.


Grey's anatomy var idag, jävla kukprogram. Det är klart som faan att det skulle sluta helt jävla ultra övermänskligt lyckligt idag, bara för att. Människor går inte runt och tänder ljushus för andra människor, folk är inte så romantiska. Att vara lycklig är överskattat, man blir bara ledsen tillslut. Det är lika bra att vara halvdan hela tiden för då kan man inte bli utsatt för någon större glädjestöld eftersom man inte har så mycke glädje att förlora. Se, nu är jag negativ igen. Det var väl det jävligaste..


Nä nu ska jag faan gå och lägga mig! Denna negativitet klä mig inte och jag ska genast ta av mig den. Jag ska krypa ner i sängen nu och drömma om hur otroligt underbart jag kommer att ha det på halloween - även fast Mary inte kommer hit, sadface. Men jag ska drömma om hur jag ska klä mig och hur allting kommer att bli, jag kommer sova så himla gott inatt alltså. Så kommer jag pigg och glad till datakunskapen imorgon med teknik! Det blir helt underbart, great! Ciao.



The Killers - When we were young

Solitude* vacancy, <3
alexander östlund,
Imis
syo
u

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0