better days,

Precis så kommer jag mig, faktist. Dock så tycker jag det är dålig stil av mina vänner att inte släpa med mig utomlands och lyxa till det som dom gör för henne.. Men jag känner mig som Carrie i Sex and the city efter att Big aldrig kom till bröllopet. Dock är det väl var det väl tur att det aldrig hann så långt för mig, för då hade jag nog varit ännu med ledsen än vad jag redan är, om än så är möjligt. Hade gärna lega i sängen i flera dagar i streck utan att röra sig någonting och utan av att bli utsatt för något ljus what so ever. Men vissa har ju inte den lyxen att bara kunna stänga av sitt liv och fortsätta med det sedan. Med tanke på att jag hade 3 redovisningar(som jag har skippat 2 hittills) och 2 prov denna veckan, så var det lite svårt. Proven har jag dock på fredag men är inte så säker alls på att jag klarar dom.


I laughed for the first time today, känns det som. Nog för att en av mina kompisar inte sket ned sig, som så är fallet i Sex and the city, men det var faktist kul. Har hört mycket roliga saker dom närmaste dagarna som jag velat skratta till men inte känt riktigt glädjen i att göra det. Men efter biologin idag där vi snackade om "sneaker fuckers" bland fiskar (Dom hanar som stannar kvar medans andra hanar simmar bort och biffar upp sig. Och som sedan, när biffarna kommer tillbaka, smygbefruktar andra honors ägg) så kunde jag bara inte låta bli att garva åt Emanuels kommentar efteråt. "Jag undrar hur "Sneaker Fuckers" i verkliga livet göra. Vadå springer dom in till två stycken som har sex och lixom smyguckar (dock gjorde han roliga ljud och gester till detta) och sedan springer ut?" Jag menar, dom bilderna jag fick efter detta, och hur i helvete man änns tänker denna tanke, haha, omg vad jag garvade. Jag tror att jag hade mig en nära döden upplevelse där.


Ikväll blir det väl till att plugga gissar jag mig väl på? Om ingen annan vill göra någonting med mig? Men I guess not, så jag får väl dränka mig i äckelgörat. Har fått tid hos min läkare och min sjukgymnast den 6/11. Dock är det inte min Jonas, sjukgymnast, som ska vara där (vilket jag är grymt ledsen över med tanke på att jag har haft honom alla dom andra 179536 gångerna jag varit där) utan någon Claes-Göran. Så jag är väldigt sad över det med, fast så länge "receptionisten" är där to make my day, för jag lovar dig att she makes everyones days, så är det lugnt. Hon utstrålar mest glädje av alla jag träffat tror jag, incredible :) Nu lämnar jag ordet to some good-mood-music <3



Solitude* vacancy, <3